Borg vs. den där nya killen.

Det slår mig hur ofta och mycket Borg pratar om vikten att skapa arbeten och att få folk i arbete (eftersom arbete ger frihet ----->).
På 4½ år har det dock inte hänt så mycket av 2 enkla anledningar. Dels så är Sveriges ekonomi helt styrd av hur världens konjunktur är. Det kvittar om landet styrs av de ljuslila partierna (S,V, MP) eller av de mörklila (a.k.a. alliansen) för om finansvalparna på Wall Street knullar upp världsekonomin så fuckar de även upp det för vår exportindustri. Detta kan vare sig Borg, Lundgren, Östros, Gunnar Sträng eller du göra ett skit åt, men det är viktigt att inför medierna låtsas att en viss sorts politik kan leda till mirakel och underverk.

För det andra så vill vartenda regering upprätthålla en "rimlig" arbetslöshet på 4-7% av flera orsaker. Dels så minskar det inflationen, dels så håller det lönerna nere, det får folk att utbilda sig (i brist på arbete) och slutligen så behöver inte landets alla arbetsgivare leta med ljus och lykta efter dugliga arbetare men få usla idioter (-------->) utan kan välja och vraka bland den arbetslösa massan av folk i sk "utanförskap" (ett hitte-på-ord som används som stämpel på folk i syfte att de ska kamma sig och bli som alla andra).

Det är alltså ytterst viktigt att upprätthålla en hög arbetslöshet men samtidigt inför folket och media visa upp motsatsen. Att erkänna detta som politiker vore ett direkt politiskt självmord.
En effektiv metod att hålla nere siffrorna på pappret är arbetsförnedringens alla kurser, praktikplatser och lärlingstjofräs som tar bort folk från arbetslöshetsstatistiken till en gråzon.

På den här punkten är höger och vänster precis samma sak, men de ljuslila skäms inte för att betala bidrag till den stora massan som inte kan få jobb för att jobben helt enkelt inte existerar medans de mörklila påstår att alla som inte jobbar på de arbeten som inte existerar är lata. I verkligheten betalas det ut ungefär lika mkt bidrag nu som under S-regimens dagar.